Första mötet

Att ha ett barn med funktionsnedsättning innebär mycket oro och att inte ha stenkoll på upplägget i skolan kan vara förödande för oss. Därför är jag otroligt tacksam över att jag igår var på första mötet på skolan. Att få träffa en av hans mentorer samt spec.läraren och berätta förutsättningar och sammanfattning av tidigare skoltid, ställa alla frågor och få svar ger mindre utrymme till grubblerier. 

Det var ett bra möte och jag känner mig trygg med deras kompetens. Om en månad ska vi tillbaka för att skriva Åtgärdsprogram. 

Jag hade tillsammans med min son fyllt i pappret: Så här vill jag ha det i skolan. Från adhd-center. Det gjorde att hans röst fick höras i vimlet av vuxnas lösningar. Så skönt!

Vi kom smidigt fram till 
-han ska sitta långt fram
-ha alla dataprogram som tidigare+en scanner-mus och hörlurar.
-miniräknare, tabellkort
-lärarna ska skriva tydligt på tavlan
-muntliga förhör, prov samt redovisningar
-ingen tidspress
-typsnitt verdana, stl 12, korta rader, ljusgrå bakgrund(detta fixar vi på hans dator bara den kommer hem...)
-alla skolböcker i dubbel uppsättning så han har hemma, de har nått abonnemang med gleerup som gör att allt ska finnas digitalt(detta måste jag sätta mig in i)
-alla skolböcker i ljudform. Vissa finns bara i CD men det ska vi hjälpa till och lägga på en USB-sticka.
-fotografera tavlan eftersom han sällan hinner skriva av
-hjälp med uppstart, kolla då och då att han inte "dagdrömmer" samt avslut
-arbeta med Tankekartor, rektorn hade ev nått nytt program
-ALDRIG NÅNSIN utsättas för att läsa högt inför klassen. Jag har dessutom vart noga att berätta för honom att han har rätt att säga Nej! och om det mot förmodan skulle ifrågasättas -Nej, jag har dyslexi och om det mot förmodan skulle ifrågasättas så har han mitt godkännande att lämna klassrummet omedelbart så reder jag ut det sen.

3 böcker per termin?

På tisdag har vi vårt första möte med skolan. Mentor samt specialläraren. Jag ska förbereda mig under helgen. Jag kommer att sammanfatta hans dyslexi- och ADHD utredningen för att vi/de ska kunna se tydligt vilket behov han har. Enligt hans förra lärare så slussas han och all info kring honom automatiskt över så de ska redan ha kunskap om honom när han kommer. Det ska bli spännande att se hur det är planerat kring honom. Jag mailade högstadierektorn redan 1 april för att påminna om att jag vill att allt ska finnas på plats för honom när han kommer första skoldagen. Skönt att hon svarade att ALLT ska vara klart när han kommer, det kan jag lita på. All mail korrespondens sparas givetvis i en mapp vid namn Högstadiet.

Igår kom han hem med en pocket och berättade att de ska läsa 3 böcker per termin och jag, något på spänd efter att ha vart sömnlös av oro sen i söndags, reagerade direkt i attack. Drog efter luft och tänkte hugga direkt –det styr jag! Vem sa att du ska läsa 3 böcker? Tack o lov hinner han säga –fast jag som har dyslexi kan lyssna på 3 böcker sa mentorn. En våg av lättnad la sig som bomull över mig. Jag är så trött, känslig och stressad av vårt skolsystem och att inte ha full koll på hur planen ser ut för honom så jag längtar otroligt mycket tills tisdag för att få reda på nått. Jag hatar att sväva i ovisshet. Vi har inte utrymme att spilla tid eftersom det inte finns en chans att ta igen.

Igår kväll laddade jag hem samma bok som han kom hem med, Sandor slash Ida av Sara Kadefors. Legimus-appen är bra på många vis men är ju helt oanvändarvänlig för honom men nu är allt fixat och han behöver bara trycka på play. Han har 5 veckor på sig, det borde gå.

 

Eftersom jag måste hålla hela vägen genom hans skoltid är det viktigt för mig att ta hand om mig själv. Jag kallar det självkärlek. <3

Att hitta saker jag mår bra av och göra mer av det.

• Joggat
  
• Promenerat
  
• Skippat min digitala kalender för att backa tillbaka till en vanlig pappers variant. Detta innebär en enklare överblick för mig och jag kan lättare släppa saker när jag går och lägger mig. Nu fanns inte min gamla favorit i lager förrän årsskiftet men jag gjorde en egen av ett A5-block. Vänstra sidan i uppslaget måste vara helt rent för att jag ska ha utrymme att notera på och den högra veckodagarna som jag sen fyller i med olika färger beroende på vem av oss det gäller.
  
• Rutiner, jag älskar rutiner!
  
• Ta tag i saker direkt. Förbereda, undersöka och kontakta.
  

 

Nu är det helg och som jag förstod det ska min son med ett gäng på Gröna lund.

 

 

Dag 2 i högstadiet

Kunde inte hålla mig. Mailade läraren. Vänligt och nyfiket utforskande kring hur planen ser kring min sons skolgång och när det är tänkt att vi ska komma på möte?

Fick svar inom 1 timma. Spec läraren ska kontakta mig under veckan. Jag ger det till fredag lunch.

Det är en fin balansgång jag får gå som förälder.  Jag vill inte på nått sätt hamna på kant med skolan i onödan.

Ikväll fick jag ett till mail. Läraren hade tillsammans m specläraren börjat leta en tid för möte redan nästa vecka. Jag håller mig till handlingsplanen.Jag ger dem tills fredag lunch sen påminner jag.

Tips!
ALL konversation ska ske per mail. Om inte be om skriftlig dokument efter så gott som allt som bestäms.

Skolstart. Information efterlyses!

Absolut ingen information, ingen alls!
Jag har inte fått ett endaste mail eller samtal kring hur upplägget kring min sons skolgång ska se ut under högstadiet. Vi fick ett avslutningsmöte innan avslutningen i 6an men sen tyst....tyst som i graven. Nu är det ny rektor ny lärare ny del av skolan nytt att gå mellan klassrum. Mkt hålla reda på sig själv, vilket inte är en adhdpersons starkaste egenskap.

HALLÅ!?!?! År 2014. Mail. Snigelpost. Mobiltelefon. Hemtelefon.
Ja jag är lite irriterad, men irriterad är inte så farligt, det finns värre växlar.

Jag kommer inte att döma skolan efter det här misstaget, som jag absolut ser det som. Men jag kommer inte acceptera att hållas utanför min sons skolgång. Absolut INTE!! Jag ska ha med allt att göra, ska ge "näsan i blöt" ett utseende och jag kommer att bevaka varje situation som en örn. Sorry, sån är jag.  Jag vet dessutom att jag måste, det har bevisats tidigare. Dessutom har jag massor med kompetens inom området, vilket jag är oerhört tacksam över.

Han fick med sig ett brev hem idag med kalendarium, IT-avtal, kontaktuppgifter och 2 ex av schemat. Schemat var i A5-format!?!?! grått, stl på bokstäverna ca 8, allt grått, inga färger..... vad hände med de kognitiva verktygen/anpassning? Alla kan göra misstag och jag har mailat hans lärare och bett om ett schema som är anpassat efter hans dyslexi och ADHD. Tänker att hon säkert bara haft mkt att göra och det blev fel den här gången.
Jag saknar kallelse till möte samt intervallen på uppföljningsmötena, åtgärdsplan, hjälpmedel, kognitiva verktyg, handlingsplan etc.

Med andra ord, jag har ingen aning om nått och så ska det inte vara.

Det jag sett hittills uppfattar jag som att nått missats, men jag kan ha fel. Det har oxå hänt förr kan jag ödmjukt erkänna.

Dock inser jag att denna höst kommer att innebära många timmar med sömnlösa nätter.

//En mycket orolig förälder som i slutändan alltid bär största ansvaret så försök inte ens hålla mig utanför

Sommarlov

För familjer med ADHD kan sommarlov eller andra längre ledigheter innebära stor påfrestning. Oftast mindre rutiner, ev mindre sömn, sena kvällar och nätter, högre sockerintag via ex glass, saft, snabba kolhydrater genom att barnet kanske äter mer ute på olika ställen istället för hemma med familjen.

Jag har tidigare år verkligen haft dubbla känslor för ledigheter, just utifrån dessa förändringar. Varje sommar har jag en idé att jag ska hålla på vissa rutiner men plötsligt inser jag att jag släppt på det mesta och vi sitter vakna långt in på småtimmarna och pratar om livet framför brasan och sover länge på dagarna. Däremellan är det fullt ställ och det ska hända något hela tiden. Våra dagar rusar förbi i sån hög bpm att jag tillslut känner hur tröttheten ömmat i min kropp. Är inte han lika utmattad har jag undrat. Borde inte hans kropp vara trött, jo då, varje kväll ömmar kroppen och han vill ha massage och ont här och ont där.

Förklaringsmodeller Grundkurs Föräldrar till tonåringar med adhd

• Orsaker till adhd är komplexa och det är mycket man ännu inte vet. Dock hörde jag att adhd är ett av de område det forskats mest inom sen några år tillbaka och kommer så att fortsätta.

• Bakgrunden är neurobiologisk och ofta ärftlig.

• Komplikationer under graviditet och förlossning, rökning under graviditet samt låg födelsevikt kan också bidra. 
• Brister i uppväxtmiljön kan inte orsaka adhd

Grundkurs Föräldrar till tonåringar Adhd Tjejer del 2

Flickor upptäcks senare, troligen underdiagnostiserade och det finns säkert många som har förslag på varför. Har för mig att jag hörde att genomsnittsåldern för en diagnos för tjejer är 16. Det blev även tydligt i vår föräldragrupp på adhd-center där flest tjejföräldrar hade 16 åringar.

En av anledningarna till varför det upptäcks senare är för att tjejer visar sig ha likartad symtombild som killar när det gäller uppmärksamhetsproblem men bättre impulskontroll och mindre påtaglig hyperaktivitet.
I folkmun kan det kanske beskrivas som att dess tjejer inte stör så mkt på lektioner utan kan t.o.m. vara en av de minst besvärliga eleverna eftersom de inte far omkring utan sitter tyst, men med tusen tankar och väldigt introverta.

Jag minns själv när jag för 8 år sedan arbetade på ett hvb-hem där en av tjejerna hade adhd(kallades då add). Hon satt på kökssoffan och "snurrade" i sitt huvud och under tiden blev 2 av killarna(adhd) som bodde där osams vid spisen och den ena kastade en stor kastrull med 10 liter kokande vatten mot den andra. Personalen prioriterade hela tiden dessa 2 yrväder med stora problem med impulskontrollen. Samtidigt som hon bara satt stilla på kökssoffan och tittade på. Det är inte konstigt med personalens prioritering, det handlar ju om att sortera i kaosen men det blir väldigt tydligt och kan lätt översättas till en skolsituation där liknande prioriteringar händer hela dagarna.(fast utan det kokande vattnet...)

Föräldrarna till dessa tjejer ser oftast mer svårigheter än andra personer som lärare eller andra pedagoger. Lärare missuppfattar ofta symtomen. Detta leder ofta, inte alltid, till en längre kamp för föräldrarna och jag har t.o.m. träffat föräldrar som sagt på lite skoj -"jag önskar att hon vart lite mer hyper med problem med impulsen, då skulle hon upptäckts tidigare".

Vackra hälsingland

Vårdbidrag och försäkringsbolag

Då var det dags att skicka in ansökan för vårdbidrag till försäkringskassan samt till försäkringsbolaget.

Att fylla i blanketter kan vara bland det värsta jag vet. Till försäkringsbolaget var det bara att skicka in kopia på utredningen så skulle de återkomma efter sommaren med beslut så det var ingen kaos men försäkringskassans blankett. Jag har aldrig i mitt liv lyckats fylla i en blankett till dem utan att det blivit fel. Jag har något som jag kallar Myndighetsdyslexi, min hjärna blir helt blockerad och jag övertolkar och missförstår varje rad.

Hittade dock en bra blogg att följa.

http://bloggmalplace.wordpress.com/2012/10/31/vardbidrag-steg-for-steg/

Jag blir så glad när andra som gått före kan hjälpa mig så att min väg inte blir så knölig.....

www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3be4e580-f09d-463f-a213-5c33e6a07dd2/vagledning_2012_01.pdf?MOD=AJPERES

Jag målar av honom på hans vägg när han skejtar och kör skateboard. 

:) 

Bra appar!!!!

http://www.skolappar.nu/sarskilt-stod/

Grundkurs i ADHD Föräldrar till tonåringar Del 1

Så vad pratas det om...och det här är min uppfattning om vad som sägs och tas upp. Hur jag tolkar informationen, material och mina anteckningar

Vad är ADHD?
Attension Deficit Hyperactivity Disorder är den Internationellt vedertagna beteckningen DSM-IV

ADHD kärnsymtom

• Uppmärksamhetsproblem
• Impulsivitet
• Hyperaktivitet -eller snarare sakna förmågan att vara lagom, antingen hög- eller lågaktivitet
• Diagnosnamnet har används sen 80-talet

Diagnoskriterier (DSM-IV)
minst 6 av 9 symtom

Det finns 4 olika sorters ADHD.

1. ADHD kombinerad typ
2. ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist
3. ADHD med huvudsakligen impulsivitet/överaktivitet
4. ospecificerad ADHD(uns=utan närmare specifikation) inte tillräckligt med träffar, men många i DSM-IV, oftast i yngre ålder

Att ADHD ser väldigt olika ut det vet vi. Stora varianter mellan olika individer och dessutom tar sig olika uttryck i olika åldrar. Svårighetsgraden och hur det utvecklas beror till viss del på omgivning och miljö.

Så vad innebär svårigheterna?

Hur kan man förstå uppmärksamhetsproblemen?

Svårt att

• Viljemässigt koncentrera sig på sådant som är enahanda och tråkigt eller kräver mental ansträngning
• Medvetet rikta uppmärksamheten på det väsentliga
• Inte bli distraherad av sådant som är ovidkommande
• Viljemässigt hålla kvar uppmärksamheten till dess en uppgift är slutförd eller man har lyssnat färdigt
• Styra tillbaka uppmärksamheten på ändamålsenligt sätt

Jag ser det som viktigast att göra en egen kartläggning på vad som fungerar lättare och vad som behöver mer stöd och motivation för ens ADHDperson. Det ser så himla olika ut för alla. I utredningen visar det sig ofta tydligt och för oss blev vår kartläggning bekräftad till 100% dock va det ytterligare vissa saker som jag inte förstått vart hans ADHD och det är ju bra att vi fick reda på att det är faktiskt diagnosen så det krävs mkt mer tålamod och mindre krav på framgång just i de lägena.

Alla människor kan ju nångång i livet känna igen alla dessa punkter och helst om det är så att vi inte har eget intresse i vad det nu gäller men för en människa med ADHD så är det inte bara" att skärpa sig. Problemet är långt mkt större än så och det har med hjärnans funktion att göra inte deras vilja eller icke vilja.

Hur kan man förstå svårigheterna med impulskontroll?

Svårt att

• Låta bli att reagera på varje impuls
• Stanna upp och tänka efter innan man agerar
• Låta sig styras av tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser
• Planera och agera långsiktigt och målinriktat
• Tåla motgångar och behärska sina känsloreaktioner

Det här kan ju vara riktigt besvärligt för omgivningen på många sätt. Att se en människa göra om samma och samma sak gång på gång med samma ev negativa konsekvens är ju inte helt lätt för oss andra. Det gör ibland ont och kan ibland även göra en förbannad.

Hur kan man förstå hyperaktiviteten?

Svårt att

• Styra och reglera aktivitetsnivån så att det blir lagom och ändamålenligt
• Hushålla med energin så den räcker
• "Gasa, bromsa, lägga i rätt växel"

Det här är troligen det som människor i allmänhet först lägger märke till och snabbt gör en egen diagnos på. Men det ser givetvis olika ut för alla men det är min upplevelse.

Andra utmärkande drag som dessutom kan finnas

• Ojämn prestationsförmåga, ex att det är så svårt att borsta tänderna men ordna med det som är intressestyrt är inget problem
• bra och dåliga dagar, detta märks mer tydligt pga den bristande impulskontrollen
• Bristande automatisering av vardagsrutiner 
• Skjuter upp saker, jobbar oftast precis vid deadline
• Svårt att följa regler och instruktioner, tänker ofta "out of the box" vilket gör att det kan krångla till det med detta
• Bristande tiduppfattning, här finns bra appar t e x Timstock som visar på pedagogiskt sätt hur tid försvinner, kan vara bra att använda vid både läxläsning eller dataspel, roligt som tråkigt eftersom tid har en tendens att gå olika fort
• Svårt med organisation och planering
• Svårt att hålla ordning
• Bristande problemlösningsförmåga OBS! beroende på problem! Är det något som är kul så kan man vara säker på att personen med ADHD är den som är mest entusiastisk

Tillkommande svårigheter som kan finnas

• Inlärningssvårigheter (dyslexi, dyskalkyli) koncentrationssvårigheterna gör det ju inte det minsta lättare... för min son har det blivit bättre sen vi började med concerta
• Motorisk klumpighet, inte i vårt fall
• Sömnstörningar tips! finns kedjetäcken att få utskrivna genom remiss från allmänläkare till arbetsterapeut som sen skriver ut ett. I vissa kommuner verkar det dock som man får bekosta dessa själv och de är rätt så dyra, flera tusen. Jag har hört att en del har gjort själv med stor kätting i påslakanet, men orolig som jag är så finns det kanske en risk med dessa, jag vet inte, man kanske kan sy som en kanal i påslakanet, det borde t.o.m. jag klara av. Vet att dessa täcken kan väga uppåt 8 kilo men ska testas ut av proffs. Min son har aldrig haft svårt att somna och sova, dessutom vaknar han på ett strålande humör varje morgon. Dock måste sömnen vara 9 timmar.
• Trots och uppförandestörning, svårt att veta vad som är vad i tonåren
• Kamratproblem, kan bero på svårigheterna att styra sin energi, att vara för mkt eller för lite vid fel tidpunkt
• Nedstämdhet och oro inte konstigt med dagliga misslyckanden som det lätt blir, vem skulle palla trycket utan att påverkas negativt.
• Beroende och missbruk, i missbruksgäng(som i alla andra gemenskaper) är alla välkomna så länge man har det gemensamt och har man haft svårt med kompisar kanske det viktigaste för en människa är att bli välkommen nånstans. Ser inget konstigt alls med det eftersom livet inte är något för veklingar och att många barn med diagnoser ofta bemöts utifrån okunskap.
• AST(Aspbergersyndrom) svårt med sociala koder gör ju inte livet enklare heller
• Tourettes syndrom som inte bara uttrycker sig i att skrika fula ord som vissa människor verkar tro utan snarare är tics överlag

Hur vanligt är det med ADHD?

Minst ett barn i varje klass( generellt 1-3)

• 3-6% av alla skolbarn uppfyller diagnoskriterierna för ADHD
• Ytterligare ca 5% ahr ADHD-problematik av lindrigare slag

//Citat Anders Carlberg, Fryshuset

Att få träffa andra och känna gemenskap

Jag då sitter jag här med en pärm full med information, jag är fylld av inspiration och motivation. Vi har förmånen att gå på ADHD-center i Stockholm. En gåva värd obeskrivligt mkt!

www.habilitering.nu/adhd-center

Känslan när man träffar andra som känner igen varenda situation någon berättar om. Ingen behöver förklara särskilt mkt, alltid någon som nickar och förstår, vi kan till och med skratta tillsammans åt händelser som vi tidigare kanske vart panikslagna över i ensamhet. Det känns otroligt befriande att höra att andra tagit samma bra och dåliga beslut, utvecklat samma strategier och på vägen misslyckats både en och två gånger i försök att hitta rätt sätt.
Jag inser även vilken fördel min son och vi har av att vi är två proffessionella pedagoger här hemma och att jag vart väldigt intresserad av diagnosen både privat och i mitt yrke de i mer än 20 år. Jag har handlett mina arbetskamrater i metod kring just förhållningssätt och pedagogik och jag förstår nu hur mycket jag faktiskt är pedagogmamma i min roll.

Jag har gått 2 tillfällen och kanske inte lärt mig många nya saker MEN det spelar ingen roll för 100% har vart skönt att få upprepade. Det stärker mig enormt. Till hösten ska hans bonuspappa gå samma kurs och alla andra som finns kring min son som vill.

Första semestern m concerta

Vi är utomlands för första ggn sen medicineringen började. Jag ska erkänna att jag hade en stressklump i magen innan eftersom det inte är som för de flesta andra att åka på semester. Med ett barn m adhd ska det hända något hela tiden och det krävs lätt 5 pers för att räcka till. Denna sprakande energi kan trötta ut vem som helst som inte har adhd själv förståss. 
Nu har han suttit på bryggan nedanför hotellet i långa stunder och jag som gärna blir lite orolig och förväxlar lugn med depp utifrån tidigare erfarenhet blir stressad och frågar hela tiden om han mår bra -ja mamma jag känner mig så lugn jag vill bara sitta här och titta på fiskarna som fiskar.
På kvällen sitter han i sanden gräver och samtidigt tittar när fiskarna står och där och väntar på napp. Självklart gör vi massa saker som spelar fotboll, hyr bil, går på markander, äter på restaurang som tidigare men skillnaden är att han inte har ett kli i kroppen utan oxå kan njuta.
Jag upplever alltså en lugn semester och känner mig som nyfödd.

Inläsningstjänst

Alla som har barn med dyslexi kan ha nytta av att skolan har ett avtal med dessa.
Inläsningstjänst har även en app där massor med studielitteratur finns att tillgå. Bara att ladda ner i telefonen och sitta/ligga och lyssna på exempelvis sin historieläxa. Kolla med er skola om det finns avtal eller om de kan skaffa. Man kan skaffa även "styckelicenser". Om er skola inte har så be dem ta kontakt med Inläsningstjänst och få information.

http://www.inlasningstjanst.se/

Jag antar att jag och många andra föräldrar redan sitter och läser in läxor i sina telefoner men det kommer inte att behövas i samma utsträckning om skolan ordnar detta, vilket man kan tycka vore fint av dem.

När det gamla kommer ikapp

Jag vet att jag inte ska döma mig själv för att jag inget gjort tidigare. Egentligen så stämmer det inte att jag inget gjort, jag har gjort massor men igår svepte en stor sorg över mig. Slet och drog i mitt hjärta så tårarna forsade ur mig. Jag fick så dåligt samvete att jag lät det gå så långt. Han var ju djupt deprimerad och hade tappat livslusten. Vi famlade omkring i mörkret och jag var fullt upptagen med att få oss igenom dagen när jag skulle räckt ut en hand och bett om hjälp.
Hur kunde jag låta det gå så långt, en massa frågor och ifrågasättande från min inre Domare som fick luft under sina vingar efter att ha legat nedtryckt under flera år.
Jag hittade en sammanställning i min dator som jag skrivit om min tolkning om Livet, Kärlek, barn och föräldrar när jag slutade arbeta med ungdomar med missbruk. En punkt var -vid diagnosmisstanke, skynda att utreda för att skydda barnet från onödig olycka......aj! det gjorde ont...

Jag är ledsen att jag inte tagit mitt ansvar tidigare. Jag har till och med ringt bup vid 2 tillfällen efter sommarloven för att rådgöra kring utredning men när sen rutinerna, skolan och 6 hockeyträningar i veckan så har det rullat igång och jag släppt det.

Men nu är det slutältat och jag har sagt till min son att jag är ledsen för att jag inget gjort tidigare men han svarade att han förstod att jag gjort det jag trott va bäst för honom för jag älskar honom. -det vet jag, sa han.


Nu ska jag vara snäll mot mig själv och glad för att vi är där vi är istället.

Tänk om alla kunde fatta att man inte medicinerar för den yttre kaosen utan för den inre.

När ingen förstår, inte ens man själv så är det inte lätt att få någon att lyssna. När tusen tankar far omkring, orolig i kroppen, rastlös men trött och utmattad. Det kliar i kroppen, man slår på sina ben för att de ska sluta klia. Stressad, ledsen och förvirrad. Ångesten i magen. Ångesten att förstå att alla andra känner inte som en själv. Att man är annorlunda men oanpassningsbar.
Känsligare mot intryck, ljud, rörelse, mot elaka kommentarer, roligare kommentarer, sorg, för relationer med människor m.m.. Att känna att man inte har något skydd, att vara känsligare än många andra men oförmögen att bygga upp sitt teflon.  Att förändra sina impulser. Att inte kunna hejda sig. Som att springa mot ett stup, veta att man slår sönder sig om man hoppar ut och ändå alltid hoppa. När hjärnan är så överkokt av tankar och intryck att det värker och spänner innanför skallbenet. Varenda muskel behöver vila men vibrerar av rastlöshet.
Det närmaste en människa utan adhd kan komma en adhdmänniskas känsla är att ta sin absolut stressigaste dag och leva den varje dag. Dag ut och dag in resten av livet. Veta att jag borde göra si, jag borde göra så men gör oftast tvärtom.
Att hålla gasen i botten, på högsta varven så motorn skriker och ändå inte kunna flytta foten från gaspedalen.
Klart att man blir ledsen, vem blir inte det? Att vara för mkt för sig själv och andra.


Tänk om alla kunde fatta att man inte medicinerar för den yttre kaosen utan för den inre.

Det fanns bara en startknapp, jag sa att vi hade hittat stoppknappen men inser nu
att medicinera är som att plötsligt hitta volymknappen.

Concerta och plötsligt ingen äggallergi??

Ja nu vet jag inte om det finns vetenskap på detta men vi har upptäckt här hemma att när min son äter sin concerta så är han inte allergisk mot ägg?!?! Den dagen han missade sin concerta reagerade han allergiskt igen men sen när han tagit sin medicin så kan hans kropp äta ägg...

Jag måste genast googla på ämnet....

Nån som vet ngt om detta??

38 sidor pp

Ja kanman bryta ihop så gör man det, framförallt om man är barn och vet att 38 sidor historia väntar i läxa när man kommer hem.
När tårarna och utbrotten kommer innan man ens startat datorn vid köksbordet, det är då man vet att det blir en tuff utmaning med blod svett och tårar.

SÅ var det idag.
Jag gjorde iallfall så gott jag kunde att uppmuntra och motivera. Vi gjorde tankekartor. En studiemetod som passar hans inlärningsätt bra. Annars skriver han åtminstone men idag var det minsta motståndets lag.

Vi fick ihop lite stolpar och försökte göra det lite roligare med färg och nån bild. Dramapedagog får man ju oxå lägga in i sitt cv. Olika sätt att berätta om t ex vikingatiden kan ju fånga intresset extra mkt och sätta sig i minnet lite lättare.

Fortsätter skriva imorgon....lång dag med många intryck..

Gonatt

Vi är med på Tv4

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2589681

Min son Linus

http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2589336

Tv4 på onsdag

http://dyslexi.org/dyslexiforbundet-fmls/tv4-storsatsar-pa-nationella-prov-och-dyslexi-11784

Concerta

Efter år av mörker i en lång tunnel ser vi ett ljus och den här gången tror jag inte det är ett tåg.

I 4 v har min son ätit Concerta. Jag kan knappt beskriva vilken skillnad det är. Det som förr vart fullständigt omöjligt funkar idag. Och viktigast av allt, han är gladare, han har fått livslusten tillbaka. Han skrattar t.o.m. i sömnen vilket han slutat med för längesen. Det läker mitt ömma hjärta.

Nu finns en planering, allt är inte kaos hela tiden. Att leva i kaos är fruktansvärt utmattande. Att spraka som ett tomtebloss är utmattande, inte bara för en själv men även omgivningen.
Dirigenten verkar ha kommit tillbaka från semestern. Planerar och prioriterar. Bibliotekarien är tillbaka från semestern,  sorterar i arkivet och kan sen hämta upp ur kunskapsbanken.

Att plötsligt lära känna sidor hos sin son efter 13 år får mig att bli mest glad men oxå ledsen. Glad för att han faktiskt bara är 13 år och vi hittat en lösning men ledsen för att det hela tiden funnits en människa där inne som jag aldrig lärt känna fast jag är hans mamma.

Han deltar i samtal, lyssnar, reflekterar, håller tråden genom meningarna och stakar inte upp sig 3 ggr på varje för att det gasar tankar hela tiden. Hoppar inte hela tiden med ena benet. Hör vad man säger på första tillfället och minns det.

Plötsligt blir mitt stöttande beteende ett curlande om jag inte slutar. Plötsligt får jag massvis med tid. Plötsligt kan jag sluta tänka på nästa steg hela tiden.

Om jag beskriver det som en tornado i full gas som stannat av, åtminstone sänkt farten till vind och jag ser ett barn som suttit ihopkrupen där inne i mitten,  som vaknar, som sträcker på sig och går ut för att handskas med livet på lite samma villkor som de andra.

Givetvis säger jag inte att det endast behövs medicinering utan oxå fortsatt stöd men inte i samma utsträckning längre.

Och för er som har negativa åsikter om medicinering men aldrig vart i liknande situation. Gör er inte besväret. Va tyst! Att kritisera oss och vårt val är som att dra ner någon under vattenytan som precis nått fram till livbåten.

Boktips överlappande diagnoser

Adhd

Skollagen förstärks för elever med funktionsnedsättning

Skollagen förstärks för elever med funktionsnedsättning

Bra sida. Bra tips!

http://www.ismart-project.com/sv/

Det är skillnad

Att ha ett högenergibarn

Tidigt märkte jag att han var ett högenergibarn, han vill fram snabbt i livet. Hade inte tid att vänta med något. Så är iofs många barn men så oxå för mig. Han väntade inte en gärna med sin fysiska utveckling.

3 månader och 1 dag, snurrade runt,

4 månader satt själv

6 månader och 1 vecka, kröp

8 månader 3 veckor, gick

1 år började springa och sen sprang han sig fram i livet tills han började med hockey 8 år gammal. Då för första gången använde han ordet trött, som tidigare inte funnits i hans ordförråd. Jag och hans bonuspappa tittade oroligt på honom och tänkte att han måste vara deprimerad. Vi ställde 100 frågor om det var nått som inte var bra? var han på gång att bli sjuk? hade det hänt något i skolan som han ville prata om? Ja på det viset malde vi på tills han vänligt men bestämt suckade och svarade något irriterat på oss -nej, det är inget, jag är bara trött. Då får polletten ner, han hade ju vart sådan sen han började på hockeyn 1 månad tidigare. Det blev lösningen för honom. Hockey är det bästa han vet. Han har tidigare sysslat med innebandy och fotboll men har tyckt att det gått för långsamt. Han har hela sitt liv gasat när han blivit trött eller när jag upplevt att han vart trött, det kliar i kroppen, har han sagt.(magnesium har vart super mot kliet lr myrkrypet)

Det är 6 dagar i veckan och han älskar det. Självklart blir han trött ibland och vill göra andra saker men det händer oxå att det har vart träning 6 dagar och på 7e dagen när det är uppehåll vill han åka på allmänhetens åkning. För de oinvigna i hockeyvärlden är det inte blod svett och tårar varje träning, ibland har dom tex teori och då händer det att dom kollar på match utifrån olika uppgifter.

Ett tag så knorrade man lite i skolan tills han av en anledning blev tvungen att avstå under en 2 veckors period. Då insåg man snabbt vad hockeyn har för positiv effekt för honom. Han satt ju inte alls stilla i klassrummet under uppehållet och fick jättesvårt med koncentrationen.

Det här var vi <3 <3 <3 

ADHD

Vår utredningsresa är på sista versen. Jag vill börja med att säga att hittills har alla våra möten vart 100% lyckade. Alla läkare, psykologer, specialpedagoger har vart fantastiska. Vilket bemötande!! Tack alla inblandade i Nacka. Den utredningen vi fick ta del av för en tid sen var en exakt beskrivning av hur jag själv har "kartlagt" min son. Jag har ju givetvis inte kunnat låta bli att ta nytta av min yrkeskompetens när det gäller de delarna. MEN jag har vart noga med att hålla mig tillbaka och verkligen koncentrerat mig på att stanna i min roll som mamma. Självklart har jag vart orolig och min kontrollbehov har pockat på uppmärksamhet...-gör dom verkligen sitt jobb?(i fråga om tid, dåligt tålamod som jag kan ha....) vet dom egentligen vad dom gör nu? (vi och skolan fick ta del av utredningen först, min son sist) kan de verkligen kartlagt honom på så få tillfällen, jag menar visst vi svarade på 180 frågor men jag hade velat berättat en roman om hur han är, vad hans tillkortakommanden är, vad hans styrkor är, när han är si och när han är så.
Det behövdes aldrig. Allt var fantastiskt, det har vart ett superkompetent team runt oss.

Hans lättnad över att få svaret varför det är så svårt med vissa saker blev en känsla av befrielse för honom.
-mamma, det värsta är ändå inte adhd:n, det är dyslexin, sa han den dagen.
Vi skojade om att han har iallafall papper på att han är normalsmart och det har inte alla! :)

Som hans barnpsykolog sa:
Hela orkestern finns på plats och är jätteduktiga, dirigenten är dock på semester....
Vi får se hur vi får dirigenten att komma tillbaka från semestern men en sak har vi dock accepterat och det är att naturmedicin räcker tyvärr inte längre. Jag önskade det av hela mitt hjärta men det är inte alltid man får vad man önskar sig.

Anpassningsmöjligheter som är tillåtna under NP enligt Skolverket

http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/2.5988/anpassa-for-elever-med-funktionsnedsattning-1.144410#listAnchor1.185307

Så här skulle man kunna tänka sig att texten ser ut för min son. Fast den dessutom rör sig lite.....

En liten bok om dyslexi /Martin Ingvar

Jag vill flagga extra mkt för den här boken. Den gick rakt in på min tio-i-topplista.

Grundreglerna är enkla och går att få fram direkt ur vad vi vet om hjärnan:

• Minska stressen eftersom det ger dålig inlärning. Därför måste lärmiljön rensas från det som framkallar stress. Mobbning och fysisk utsatthet får inte förekomma inom ramen för skolan. Barn föds inte som färdiga, goda människor utan behöver gnuggas mot ett fungerande moralsystem. Barnet måste också sova tillräckligt eftersom för lite sömn ger stress.
• Att inte veta hur mkt man har kvar att göra av en arbetsuppgift är ett mycket vanligt stressmoment idag. Har man dessutom känslan av att man inte kommer att klara det blir det ännu värre. Om läraren gör klart för eleven vad som förväntas minskar stressen. Om förväntningarna är rimliga, vet eleven att han kan leverera och då blir det väsentligt lättare att klara av sin inlärning och träning.
• Alla barn ska ha rätt till öppet erkännande för sin arbetsinsats utan att vara rädda för att bli mobbade. På Rinkebyskolan utanför Stockholm har man visat att det går att få bort det negativa grupptryck som ligger bakom antiplugg-attityden.
• Påminn eleven om tiden, att det till exempel snart är dags för redovisning av ett helt område. Detta är särskilt viktigt för de barn som utöver dyslexin har en påverkan på sin koncentrationsförmåga. De är alltid extra utsatta i lärmoment som innehåller eget ansvar.
• Som lärare bör man också föra ett samtal med den enskilda eleven om vad som stressar just honom och gemensamt resonera kring hur man ska hantera det.
• Färdigheter måste nötas in. Hjärnans inlärningssystem är uppdelat i det som leder till färdigheter och det som mera har med kunskap att göra. Färdighetsträningen har negligerats eftersom det underliga begreppet "pluggskola" har tillåtits få makt över tänkandet i skolan.
• Stora delar av läsningens och skrivandets grunder är just färdigheter och inte kunskaper. Det är inte med minskad innötning som man hjälper ett barn med dyslexi, utan med mer innötning.
• För att det ska lyckas måste man se till att det är roligt, fokusera på framgångar och förvissa eleven om att någon har ögonen på honom och verkligen bryr sig om att det går bra. Under perioder med innötning är regelbunden sömn särskilt viktigt eftersom konsolideringen av färdigheterna sker effektivast under sömnen.
• Att lära sig fakta och nya ord är så kallad deklarativ kunskap som är beroende av att arbetsminnet fungerar. Deklarativ kunskap måste ha ett sammanhang. Om arbetsminnet tas upp av läsprocessen blir förståelsen av innehållet bristande.
• Mycket kan kompenseras av att man är förberedd på vad en text handlar om innan man läser den. Då har man redan sammanhanget klart för sig och läsningen blir en bekräftelse istället för en plåga. Gör det, och kolla själv om du lyckats. Om du inte vet vad du ska lära dig så måste du fråga. När det gäller pluggläxa, be läraren förklara sammanhanget. Fråga om du inte förstår.

Detta är ett kapitel ur boken och jag rekommenderar alla runt en männsika med dyslexi att läsa igenom denna lättlästa korta men fantastiska bok!! Köp, den kostar kring 200 kronor!! Jag har lånat den här på biblioteket som ni ser men har även köpt den idag eftersom det här är en bok som jag bara måste ha i mitt liv som stöttande förälder.

Går och funderar på att anmäla skolverket för diskriminering.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/


Det står ju tydligt funktionshinder. Så varför inte? Om vi säger att 100 personer gör en anmälan, vad skulle de göra? Lägga ner? Nej det tror jag inte. Jag uppmanar till uppror.

Att höra ordet först och sen se ordet kanske är bättre

http://spraktidningen.se/blogg/omvand-lastraning-kan-gynna-dyslektiker

En bild av hur vi har det varje dag

Efter ca 10 min läxa så rinner tårarna på honom. Han har genom min hjälp hållit fokus så gott det går. 

Älska läxor!!! Ja varje sekund vet ja!! 

Svenska folkets önskan

Björklund gör oss en tjänst. Avgå idag!!

Att kämpa som han gör och ändå inte räcka till

Då och då ramlar jag ner i Det stora hopplöshetens hål, fylld till bredden med oro och förtvivlan. När ingenting vi gör räcker till, när vi ger allt och vi ändå faller. Att varje dag bli tvungen att skicka sitt barn till något som jag vet han mår dåligt av känns så hemskt att mitt hjärta blöder och min bröstkorg krampar. Jag älskar honom mer än livet själv och skulle göra precis vad som helst för att han skulle få det lättare.
Att se hans blick slockna, att höra honom beskriva sin upplevelse av dagen, att se honom kämpa med sina tillkortakommanden och att känna hans sorg att inte vara som alla andra gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta. Det känns som min bröstkorg fylls av vulkanlava som rinner genom varenda ådra i min kropp....och ändå är det ingenting motför vad han känner. Ibland när jag tröstar är det som att jag står på repeat och jag undrar om det fortfarande hjälper och om det fortfarande tröstar, hur länge kommer det att göra det?
Nu har vi snart tagit oss till högstadiet och jag vet, som alla andra, att då blir det ännu tuffare. Kommer han tillslut att driva omkring i korridorerna och vara en sån som alla vuxna tycker är jobbig och besvärlig? En sån som andra föräldrar inte vill att deras barn ska vara med? Och då undrar jag:
Fick han ens någon ärlig chans att lyckas? För tro mig, vi och framför allt han, gör så gott han kan och mycket mycket mer!...

Non vitae sed scholae discimus

Boktips

-En liten bok om dyslexi av Martin Ingvar

-David och Goliat av Malcom Gladwell

Båda dessa böcker går att låna på biblioteket

Medicinera från hälsokost

Så här gör vi:
6 st Eye-q, Omega 3 och 6, för koncentration och hjärnans funktion
2 magnesium, för att slippa myrkryp i kroppen
1-2 b12 med folsyra i, för nervsystemet i hjärnan
1(2000ie) d-vitamin för glädje och immunförsvar
Varje morgon året runt(utom d-vitamin) äter han detta. Eftersom effekten avtar så gör vi alltid uppehåll under lov sen kör vi på fram till nästa uppehåll och så fortsätter vi året om, det räcker absolut inte till men det blir iallfall något lättare för honom. Han märker skillnaden själv.

Maila mig om ni har frågor kring detta.
....och nej, det är varken gratis eller billigt, men alternativet att vara utan finns inte på våran "alternativ-att välja-mellan"-listan.

Lycka till!! Det är absolut värt att testa om ni inte gjort det, jag önskar att jag kunde lova en effekt men det kan jag inte. Jag kan bara berätta att det funkar för oss och många andra. så testa!!!!!

Ser att jag skrivit ungefär samma sak i tidigare inlägg och missat en etta i b-vitaminen, det ska alltså vara som det står här. b12. :)

Nationella prov

Jag skulle vilja polisanmäla någon, troligtvis skolverket, för diskriminering vid funktionsnedsättning. Min son tvingas göra ett prov(INGETval) fast utan sina hjälpmedel?!!?! Alltså kan någon förklara logiken i att testa dessa barn på detta sätt, att utsätta dom för uppreade ordentliga kränkningar och psykisk påfrestning under våren. Adolf Hitler hade kunnat komma på något så elakt, det är helt i linje med hans filosofi men 2014 i Sverige?? Fast ev så hade han dessutom avrättat de som misslyckades direkt, nu gör man det lite långsamt olustigt random istället. Ja hur det går i skolan har stor betydelse hur det går senare i livet! Frågor på det? Nej tänkte väl det.....
Självklart är man inte dömd att misslyckas men man är dömd till att gå livet uppför Kebnekaise medans dom andra springer runt på ängen nedanför...ja jag vet oxå att jag ska tänka. Det är inte vad man kan göra med sina betyg som är viktigt i livet, det är vad man kan göra utan!

Min son är 12 år, igår när jag lämnade honom utanför skolan mådde jag illa av olust. Men vi har fyllt på honom med ett skydd för hans hjärta men om han klarar det här, det vet vi inte förrän efteråt. Hur mycket skada detta gör. Vi skulle direkt reagera om vi slet rullstolen av en rullstolsbunden, blindkäppen från en blind, hörselapparaten från en hörselskadad men nu står vi förlamade av chock och tittar på. Större delen av sverige säger inget alls för som är inte drabbade. Vissa kanske t.o.m. tänker å herregud vad skönt att vi inte har det där problemet. Jag vet inte, men rätt så tyst har det vart. Bedrövligt!
Vi anses kanske vara neurotiska föräldrar men det gör mig inget. Man kan tycka vad man vill, jag har varken tid eller intresse att bry  mig!

Innan han gick från mig i bilen
-tänk nu på att göra så gott du kan, mer kan du inte göra
-ja mamma, det ska jag, svarade han och log, jag vet oxå att det inte säger något om vem jag är och hur jag är.
-precis! Svarade jag och startade bilen och vinkade till honom och åkte hemåt med tårarna brännandes bakom ögonlocken.

Han kom hem helt slut!! Men oxå stolt, det blev som det blev men hade hade gjort så gott han kunnat kände han. Han får inte samma möjligheter, samma förutsättningar som de andra i hans klass, han ska misslyckas, inte få visa hur mycket han kan, det har skolverket bestämt.

HOPPAS NI SOVER ILLA OM NÄTTERNA OCH ATT ERT SAMVETE KOMMER IKAPP ER! SKÄMS!!!!!

Att vara normalbegåvad och ändå inte klara skolans krav

Min son och andra med diagnoser är  de som har papper på att de är normalbegåvade men ändå inte klarar av skolkraven. Är det då dem det är fel på eller är det skolan? Jag envisas med att säga att det är skolan. Skolverket är en förlegad instition förmodligen fylld till bredden av människor som klarat skolan galant. Jag kanske är fördomsfull som tror att alla dessa människor haft en normal skolgång men å andra sidan så säger det sig själv. Dom bestämmer, sätter regelverket så snävt att alla barn som inte tillhör de"normala" slås ut ur samhällssystemet redan i skolan. Det sjuka i det är ju oxå att förr så satte man upp vad som var "normalt" efter en majoritet, idag sätter man det efter en minoritet. Alla dessa undersökningar om svenska skolan bevisar ju att det är ett sjunkande skepp och våra barn följer med ner i djupet. Det är enligt mig brott mot barnkonventionen, mänskliga rättigheter och diskriminering av människor, i det här fallet barn.
Inte ens dom normalstörda barnen klarar svenska skolan särskilt bra. Vad beror det på? Vad ska vi göra åt det? Björklunds lösning på problemet uttryckte han i en debatt jag såg, var att sätta betyg ännu tidigare. Är han riktigt frisk i huvudet? Det är så långt ifrån hur jag ser på lösningen att jag kan inte ens föstå vad han försöker att mena.....
Jag anser att lärarna ska få tillbaka sin huvuduppgift:
Att lära våra barn något. Som jag skrivit förrut så anser jag att Att lära ut, har blivit sekundärt och administratör blivit primärt.
Att få högre status genom höjda löner, det är dom som lägger halva grunden för Sveriges framtid(andra hälften står förhoppningsvis alla föräldrar/vuxna förebilder för)
Förläng skoldagarna  med 1 timma varje dag
Aldrig läxor.

Hillevi Wahl: Dyslexi "botas" i raketfart – Metro

Hillevi Wahl: Dyslexi "botas" i raketfart – Metro

Intressant läsning

Länkar till olika sidor som kan vara intressant

Hjärnans påverkan av  Omega 3 och 6


Brus är bra för barn med adhd


Medicinering av adhd är bra på kort sikt


Låga värden av stresshormon hos unga med ADHD

Adhd och Eye q

När det närmar sig Nationella proven gäller det att fylla på sitt barn med så mycket skydd mot kränkningen den kommer att bli utsatt för så han klarar sig någorlunda helskinnad igenom.

Vi har precis börjat med Eye Q igen. Vi har hållit på med det sen ungefär 4 år tillbaka. Han äter 6 stycken eye q, en magnesium, en folsyra/B2 och 2000ie dvitamin varje morgon. Det går oftast bra och framför allt när han faktiskt själv upplever att det blir skillnad. Alltså lättare att koncentrera/fokusera sig.

Den bästa effekten får han precis i början och den håller i sig några veckor för att ungefär vid 3 månader börja avta. Då brukar vi göra så att vi avbryter vid skolloven för att få bättre effekt när lovet är över. Hittills har det fungerat bra.

Men att naturmedicinera sitt barn är INTE gratis vill jag tillägga men så får det vara tills vi känner att det inte räcker för att skolan ska fungera....vi närmar oss den gränsen...

Att lämna sitt barn på skolan med en klump i magen

...som är så stor att det känns som att du kommer att spy så fort du kommer i skymundan andra människor. Så känns det för mig när jag lämnar min son varje morgon vid skolan. Den sista tiden innan jullovet så ringde han och grät varje dag. Barn kan vara så elaka och hans plågoandar är subtila förnekande proffs.
Känslan att vara maktlös som förälder är fruktansvärd. Jag svävar runt i oro och ångest samtidigt som jag ska stötta honom.
Den här vårterminen börjar sin nedräkning idag.

Hur kan jag skydda mitt barn mot denna terror trots skolplikten? Jag kan ju inte gärna hålla honom hemma. Då kommer ju soc jagandes. Varje dag som går krossar honom litegrann.
Jag får ta en dag i taget och på första katastrofsituation ta kontakt med rektorn. Om dessa ungar vill ha krig så ska dom få det. Dom har ingen aning vad jag är kapabel till. Jag ger mig inte. Aldrig! Om det inte blir förändring nu så kommer världskrigen att blekna i historien. Jag kommer inte ligga ner i nån skyttegrav och vänta på att samtal efter samtal med dessa ungar inte leder till förändring. Jag ska rusta mig för krig och ingenting kommer att vara sig likt när jag är klar!

Innan jullovet fick jag ett mail där föräldrarna till den ena av killarna ville träffas för att få ordning på detta. Jag blev ärligt flygförbannad först. Sitta och ta en fika och prata om hur vi ska få det för anledningar som är på den nivån att vi kan lösa det över en fika. Jag svarade inte. Nu har jag lugnat mig och tänker att jag svarar ja på den fikan beroende på hur det visar sig att det går denna termin. Dock tycker jag att det här är på en helt annan nivå. Jag kräver av skolan att dom löser det omgående. Det är inte vi föräldrar som kommer att lösa det här, situationen är alldeles för allvarlig!

En dag i taget och måla inte faan på väggen brukar man säga....ska försöka tvätta bort hen då...

:/

Klump i magen av oro för hur sonens samtal kommer att låta idag..........