3 månader och 1 dag, snurrade runt,
4 månader satt själv
6 månader och 1 vecka, kröp
8 månader 3 veckor, gick
1 år började springa och sen sprang han sig fram i livet tills han började med hockey 8 år gammal. Då för första gången använde han ordet trött, som tidigare inte funnits i hans ordförråd. Jag och hans bonuspappa tittade oroligt på honom och tänkte att han måste vara deprimerad. Vi ställde 100 frågor om det var nått som inte var bra? var han på gång att bli sjuk? hade det hänt något i skolan som han ville prata om? Ja på det viset malde vi på tills han vänligt men bestämt suckade och svarade något irriterat på oss -nej, det är inget, jag är bara trött. Då får polletten ner, han hade ju vart sådan sen han började på hockeyn 1 månad tidigare. Det blev lösningen för honom. Hockey är det bästa han vet. Han har tidigare sysslat med innebandy och fotboll men har tyckt att det gått för långsamt. Han har hela sitt liv gasat när han blivit trött eller när jag upplevt att han vart trött, det kliar i kroppen, har han sagt.(magnesium har vart super mot kliet lr myrkrypet)
Det är 6 dagar i veckan och han älskar det. Självklart blir han trött ibland och vill göra andra saker men det händer oxå att det har vart träning 6 dagar och på 7e dagen när det är uppehåll vill han åka på allmänhetens åkning. För de oinvigna i hockeyvärlden är det inte blod svett och tårar varje träning, ibland har dom tex teori och då händer det att dom kollar på match utifrån olika uppgifter.
Ett tag så knorrade man lite i skolan tills han av en anledning blev tvungen att avstå under en 2 veckors period. Då insåg man snabbt vad hockeyn har för positiv effekt för honom. Han satt ju inte alls stilla i klassrummet under uppehållet och fick jättesvårt med koncentrationen.
Det här var vi <3 <3 <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar