Årskurs 7

Vi började alltså åk 7 med ett möte som jag initierade eftersom vi inte hört ett ord om planeringen kring min sons skolgång eller övergång från åk 6 till åk 7. Just det förhållningssättet ställer jag mig otroligt undrande över. Bör inte alla föräldrar, speciellt vi föräldrar till barn med särskilda behov bjudas in för att höra skolans planering.
Det är mycket möjligt att ALLA lärare är överbelastade av all arbetsbörda idag men det ska inte drabba barnen, i såna fall så måste det bli krav uppåt.
Jag är egentligen i grunden ett fan av lärarkåren och beundrar människor som fortfarande vill göra gott inom områden som krossas av regelverken. Men jag kan bara inte offra min son genom att inte ställa krav på dem.
Jag ska sammanställa alla våra möten som vi haft under åk 7.

Skolstart. Information efterlyses!

Absolut ingen information, ingen alls!
Jag har inte fått ett endaste mail eller samtal kring hur upplägget kring min sons skolgång ska se ut under högstadiet. Vi fick ett avslutningsmöte innan avslutningen i 6an men sen tyst....tyst som i graven. Nu är det ny rektor ny lärare ny del av skolan nytt att gå mellan klassrum. Mkt hålla reda på sig själv, vilket inte är en adhdpersons starkaste egenskap.

HALLÅ!?!?! År 2014. Mail. Snigelpost. Mobiltelefon. Hemtelefon.
Ja jag är lite irriterad, men irriterad är inte så farligt, det finns värre växlar.

Jag kommer inte att döma skolan efter det här misstaget, som jag absolut ser det som. Men jag kommer inte acceptera att hållas utanför min sons skolgång. Absolut INTE!! Jag ska ha med allt att göra, ska ge "näsan i blöt" ett utseende och jag kommer att bevaka varje situation som en örn. Sorry, sån är jag.  Jag vet dessutom att jag måste, det har bevisats tidigare. Dessutom har jag massor med kompetens inom området, vilket jag är oerhört tacksam över.

Han fick med sig ett brev hem idag med kalendarium, IT-avtal, kontaktuppgifter och 2 ex av schemat. Schemat var i A5-format!?!?! grått, stl på bokstäverna ca 8, allt grått, inga färger..... vad hände med de kognitiva verktygen/anpassning? Alla kan göra misstag och jag har mailat hans lärare och bett om ett schema som är anpassat efter hans dyslexi och ADHD. Tänker att hon säkert bara haft mkt att göra och det blev fel den här gången.
Jag saknar kallelse till möte samt intervallen på uppföljningsmötena, åtgärdsplan, hjälpmedel, kognitiva verktyg, handlingsplan etc.

Med andra ord, jag har ingen aning om nått och så ska det inte vara.

Det jag sett hittills uppfattar jag som att nått missats, men jag kan ha fel. Det har oxå hänt förr kan jag ödmjukt erkänna.

Dock inser jag att denna höst kommer att innebära många timmar med sömnlösa nätter.

//En mycket orolig förälder som i slutändan alltid bär största ansvaret så försök inte ens hålla mig utanför

Svt:s programserie om Dyslexi

Jag tycker att alla runt ett barn som har dyslexi ska ta sig en stund få & då och plöja igenom Ur.se:s dokumentärserie och program för att förstå hur tufft vi har det med skolan. OCH om vi upplever att det är tufft så är det ändå ALLTID tuffast för barnen.

Jag tänker att det kanske är lättare för andra att förstår hur jobbigt det är att gå i skolan för ett barn med dyslexi om man beskriver det som en metafor att han varje dag springer ett marathon sen på kvällen ska vi ändå tvinga upp honom för Hammarbybacken, ibland en gång ibland två gånger. Varje läxa är en gång vardera.

Som ni alla förstår så är jag 100% emot läxor...tror vi alla vill umgås och kan umgås med våra barn utan skolans inblanding i vår fritid.

Dessutom så är de värsta förlorarna barnen som förutom att de har dyslexi kanske inte har fungerande föräldrar av olika anledningar allt från karriärföräldrar till missbrukare. De barnen har inte en chans, dom är redan dömda att misslyckas och varje dag i skolan i 9 år(antal dagar?) Går dom till skolan och mår fruktansvärt dåligt!!!!!
Vi pratade om det igår kväll. Jag var ledig hela dagen igår och jag "jobbade" med dyslexin från 8-20. Allt ifrån att titta igenom dokumentärer, ringa logopeden för ev kompleteringsuppgifter till försäkringsbolaget, ringa Folksam för ev medel till hjälpmedel, googla allt jag hittar om åtgärdsplaner och tips kring dyslexi, leta föreläsningar och mässor, köpa dator, installera alla hjälpmedel, sätta mig in och förstå hur hjälpmedlen fungerar, göra läxor med min son när han kom hem och förstod att han fått en ny dator med allt han behöver i(behöver jag beskriva lyckan?!?) åtgärdsprograms möte på skolan, till biblioteket för att ordna med inloggningsuppgifter för Legimus, maila dom uppgifterna till läraren, hem försöka förstå hur det fungerar, ladda hem en ljudbok på paddan(fungerade lättare på paddan än datorn). + handla, laga mat och hämta från hockeyträningen...
Stupade i säng 22.00
Kvar till idag:
Köpa hörlurar som han både kan använda som hörselkåpor och lyssna på sina hjälpmedel i skolan.

Jag vill oxå nämna att min sambo, min sons bonuspappa, är en helt fantastisk människa som är 100% engagerad i allt kring detta och fixar och donar där jag inte räcker till. <3 <3 <3

Www.ur.se